Tom och likgiltig
08 Juni 2016 - 13:52
En vansinnig ångest drabbade mig efter att jag hetsätit pizza till lunch. Jag som känt mig så fin i min nya klänning. Jag som ätit som en frisk i hela två dagar. Jag som känt mig starkare än på länge. Nu är magen stenhård och stor som en badboll. Jag känner mig så obeskrivligt äcklig. Jag vet inte varför jag gör så. Jo, för att fly känslorna.
Men vilka känslor är det ens? Nu känner jag mig bara hopplöst tom och likgiltig. Jag tänkte att det kunde vara skönt att gråta lita, släppa fram känslorna för att sedan gå vidare. Istället känner jag mig bara bedövad. Jag kan nästan aldrig gråta. Jag saknar det! Jag saknar befrielsen när det tunga rinner nerför kinderna och lämnar plats för lugnet. Är så less på att sitta fast i ingentinget.
Men vilka känslor är det ens? Nu känner jag mig bara hopplöst tom och likgiltig. Jag tänkte att det kunde vara skönt att gråta lita, släppa fram känslorna för att sedan gå vidare. Istället känner jag mig bara bedövad. Jag kan nästan aldrig gråta. Jag saknar det! Jag saknar befrielsen när det tunga rinner nerför kinderna och lämnar plats för lugnet. Är så less på att sitta fast i ingentinget.
