mykenes.blogg.se

Jag har tydligen inte skrivit på ett tag. Det finns inte så mycket att berätta. Dagarna flyter på, på något sätt. Jag jobbar mer än tillräckligt, ångesten kring det håller sig mestadels på en uthärdlig nivå. Annars gör jag inte mycket alls. Tröst/hets/överäter, har ångest när jag går och lägger mig och när jag vaknar. Blir gråtfärdig när jag ser mig själv i spegeln. Vad gör jag med mig själv? Jag hatar att leva i den här kroppen. Nu har jag dessutom klippt av mitt långa hår vilket gör mig om möjligt ännu fulare. Innan fick jag alltid komplimanger för håret, nu har jag inget. Jag är 100 % ful. Och jag vill inte att utseendet ska spela roll men det är så jobbigt att känna sig motbjudande ful, fet och äcklig.

Jag fortsätter att göra av med pengar, och har inte sökt jobb på evigheter men ska i alla fall på en intervju om några veckor. Vad nu det ska tjäna till. Det är ju ändå aldrig någon som vill ha mig efter att de väl har träffat mig. Det hela känns jävligt meningslöst. Det bara kostar pengar och tar tid och kraft i anspråk.

Jag har haft en del oskyddat sex men äntligen ringt barnmorskan för recept på nya piller. Sambon oroar sig för att jag ska ha blivit gravid, för det är ungefär det värsta som skulle kunna hända enligt honom. Ja tänk att bli fast med mig för resten av livet! Jag själv känner mig jävligt less på att ingenting händer. Ingenting händer i mitt liv, allt bara fortsätter på samma meningslösa jävla vis. Jag vet att det bara är jag som kan ändra på saker, som ansvarar för mitt liv och så vidare, och så vidare. Men om jag inte får fortsätta överäta och handla så känns allt ännu mer meningslöst. Och att aktivt anstränga mig för att få positiva saker att hända känns helt omöjligt.

Jag vet att det inte är okej att gnälla som jag gör, att jag MÅSTE SKÄRPA MIG. Jag ska göra det, bara inte nu.