mykenes.blogg.se

Om fyra dagar kommer han hem efter att ha varit borta hela hösten. Jag har visserligen varit och hälsat på honom, men ändå. Vi har varit ifrån varandra cirka sex veckor, sedan fyra veckor och sedan fyra veckor igen. Det är inte rimligt. FY FAN vad jag har mått dåligt av att sitta ensam och ruttna här i denna äckliga lilla stad. På riktigt blev det alldeles för mycket som jag befarade att det skulle. Jag har tillbringat många långa kvällar hetsätandes. Känt mig nere och ensammast i världen. Jag har inte direkt haft någon ork till att försöka upprätthålla kontakten med andra människor heller, utan bara tröstätit och tyckt synd om mig själv. Lika konstruktiv som vanligt.

Ikväll ska jag hetsäta för sista gången på riktigt. Sedan ALDRIG MER. Hehe.

Man vill ju inte va sådan när man bloggar. Antingen ska det vara "ånej jag gjorde det som jag inte borde ha gjort", eller också "jag ska verkligen försöka att inte". Men jag erkänner. Jag har redan gett upp den här dagen. Det tragiska är att jag känner mig lite orolig i magen och mest är sugen på riktig mat och att vara snäll mot den, men jag VET att jag inte kan låta bli allt det där som ligger i frysen. Jag ville egentligen inte ens hetsäta innan heller, men så hade jag redan bestämt att jag skulle handla till det och alltså gjorde jag det. Det hade redan blivit till ett tvång.